Hurgelihurgel, städar upp i kaoset som ska föreställa min källare. Nu ser det i alla fall liiiiite anständigt ut, så kaffepaus är på sin plats, kan man säga. Egentligen har jag inget att skriva om, men har heller inget bättre för mig. Så ni får fan ta och stå ut med mitt jävla pladder om ingenting, för sånt är jag riktigt duktig på. Men det kanske ni redan har noterat. Det har ni garanterat, nu när jag tänker efter. 

"Jag kan säga att jag älskar dig, och sen aldrig säga det igen. Och jag kan gråta först när de har gått, ja, mina känslor har jag svårt att lämna bort; om de tror att de har sårat mig har de bara missförstått"