Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå

"Sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om; men jag vänder om, än en gång. Orden fastnar halvvägs, jag vet inte hur jag bär mig åt. Samma gamla visa, men vet inte vad det är för låt

Jag har gått så långt, nästan blivit van, historien upprepar sig och slutar alltid likadant. Sidan som går vidare har någon redan rivit av, så jag griper tag i vita blad"

Kommentarer

Skriv och få en kaka! Jag lovar.

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0